Skip to content
25 mars 2011 / sync

Nätverk vs Korruption

Jag har funderat på en sak. Svågerpolitik, vänskapskorruption och nätverkande. Ja, det blev ju egentligen tre, men saken är det som knyter ihop dessa tre.

—–

Vi pratar ju i byggbranschen en hel del samverkansentreprenader, partneringavtal och rätt så mycket sitta-i-en-ring-runt-lägerelden-och-tycka-om-varandra-känsla. Man måste förstå allas del i det stora, alla är beroende av varann, bla, bla, bla. Sync eldar gärna på det, jag tycker i princip att samarbete är överlägset de tradionellt skarpa avtalen enligt AB/ABT.

När jag käkade lunch i måndags med Årets Byggchef, Magnus Rudén, så var det andra gången vi träffades. Däremot känner han ju min kollega väl, kollegan var Magnus platschef på NCC på nittiotalet. Med i lunchsällskapet var också en av Syncs beställare som är från samma ort som Magnus. Gemensamma bekanta och kopplingar dem emellan drogs snabbt upp till ytan. Samtidigt – vid bordet intill två personer som jobbar på det bolag där både jag och kollega och Årets Byggchef  jobbat. Vi tjingsade och de skulle hälsa så gott från mig till en gammal kollega som jag numer bara ser på Facebook (bättre än inte alls).

Årets Byggchef har jobbat på en firma som jag känner lite grann, vi delade bygge och byssja med hans kollegor för drygt tio års sen. Innan han började där förstås. Beröringspunkterna blir många. Så där kan jag fortsätta länge. Det är så nätverket funkar. Jag har tusen kontakter i min telefonbok och det är vår största tillgång. Man känner en massa folk, de känner en massa andra plus några man själv känner. Nätverket.

—–

Jag läser Byggvärldens reportage om den så kallade muthärvan i Göteborg. Alla inblandade är i 50- och 60-årsåldern, alla inblandade är män. Män som har varit yngre och jobbat på olika ställen och byggt upp ett nätverk.

Åklagarens beskrivning av hur det hela kan börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. I något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren, sen är hjulet i rullning. Han har försatt sig i ett beroendeförhållande, säger åklagare Schultz.

Min beskrivning av hur det hela börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. Sannolikt har de killarna som yngre startat ett samarbete , ett enklare och mer effektivt sätt att få saker gjorda. Kanske gjorde man det i all välmening, för att vara beställare i kommunal regi med dyr byråkrati och snåla budgetar är inte lätt. Om du har skolor, daghem eller lekplatser som behöver fixas och pengarna går åt till den egna administrationen kan det bli lite frustrerat. Följer du reglerna så blir helt enkelt sämre daghem, sämre skolor och mer papper att arkivera. Sen – i något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren. Ridå.

Jag vill inte släta över bedrägerierna, men jag kan inte släppa upprinnelsen till dem.

—–

Jag funderar på några grejor:

  • När övergick det från att ett smidigt samarbete till att bli skumrask?
  • Leder nätverkande och partnering till osunda kontakter mellan beställare och entreprenörer?
  • När räknas man till 50- och 60-årsåldern?
    (jag är 42 år)
    (…och man)

—–

About these ads

3 kommentarer

Lämna en kommentar
  1. Fredrik Karlsson / Mar 25 2011 08:57

    Intressant. Jag tror att en del av lösningen är att byggherrar, entreprenörer, konsulter och leverantörer börjar inse att allt hänger ihop. Vågar diskutera var gränser går. Att framtidens lösningar med samverkan och partnering ställer särskilt höga krav på att man vet var gränserna går. Min uppfattning är att man inte riktigt vågar detta idag.
    Jag har skrivit om det flera gånger, bland annat i blogginlägget ”beställare, leverantörer och hjortsadel:
    http://fredrik.byggvarlden.se/2011/02/07/bestallare-leverantorer-och-hjortsadel/
    Nu tänker jag särskilt på ämnet eftersom jag tillbringade gårdagen på anläggningsbranschens stora firmafest, FIA-dagen. Blogginlägg om det under dagen.

  2. Henrik / Mar 25 2011 11:29

    Förmodligen passerar man en gräns när man börjar ta emot material och tjänster privat utan att betala marknadsmässiga priser för det. När man väl klivit över den tröskeln så glider det nog lätt vidare till saker som definitivt ligger på skumrasksidan.

    Knepigt när det är smågrejer man får gratis, men det är nog värt att fundera även om det bara handlar om ett skruvpaket. Det är en gräns man kliver över.

    Sen har man den där gråzonen där man kanske betalar lite mer av sitt företags pengar än vad man egentligen skulle behöva göra på grund av en ”kompisrelation” som man har med leverantören.

    Där finns det ju dock en annan sida av myntet när det gäller långsiktiga relationer. Om du inte drar åt tumskruvarna i dåliga tider så kan man räkna med att leverantören prioriterar dig även när det är goda tider och inte utnyttjar sin situation då. Dvs om relationen fungerar som den ska och är ömsesidig.

    Som i det mesta finns det både en ljus och en mörk sida, i detta med nätverkande och parnering. Men det var väl ungefär samma sak som du skrivit i ditt inlägg.

    Jag tror i vilket fall att det är av godo att man börjar diskutera detta, och händelserna i Göteborg får nog ses som en väckarklocka. Det är inget unikum. Börjar man rota här i Stockholm så är det definitivt inte bättre. Vi har nog levt i en naiv tro att det där med korruption är något man håller på med i sydeuropa och inte i Sverige.

    Angående åldern diskuterade jag med några släktingar förut som är i 60-års åldern, och de tyckte att 40-50 var en trevlig period. De kände att de kunde sitt jobb och behövde inte längre hela tiden bevisa något. Barnen började klara sig mer själva. Den fysiska orken hade inte riktigt börjat dala än.

    Trevlig helg!

    • Henrik / Mar 25 2011 13:01

      Var en egenföretagare i en helt annan bransch som skrev att han betalade alla fakturor i princip samma dag som han fick de. Många transaktioner så han betalade fakturor mer eller mindre varje dag ändå.

      Han skrev: ”Men då har jag också snabba leveranser, och är det brist på något så är jag den som står först i kön hos mina leverantörer”

      Jag har aldrig riktigt tänkt på det viset utan rutinmässigt betalat fakturor på förfallodagen.

      Det var en intressant tankeställare angående ömsesidighet och reprocitetsprincipen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 574 andra följare

%d bloggers like this: